Först vill jag be om ursäkt för jag inte har uppdaterat på så extremt länge, men det har varit full rulle i livet med jobb, åka bort till både ena och andra stället, jag har varit nere hos mina föräldrar och hälsat på i två omgångar och jag har även varit uppe i Idre Fjäll en vecka och försökt slappna av. Jag har även jobbat som tusan känns det som, men nu börjar det lugna ner sig, iaf i mitt huvud för jag har bestämt mig för att jag ska lära mig att priotitera mig själv ibland, att inte automatiskt säga ja för någon frågar utan tänka efter innan.

Så vad har skett sedan sist? Mycket faktiskt, börjat komma in i sjuksköterskerollen lite mer, men jag känner att jag har lång väg kvar och bara känner att herre jävlar, kommer jag fixa det här verkligen? Är det här rätt väg för mig att gå? Men jag tror faktiskt det. Snart ska jag återvända till skolan och vara student igen, inte ha eget ansvar utan ha en sjuksköterska som är ansvarig för det som jag gör, vilket känns helt sjukt faktiskt för på helgerna kommer jag återvända till jobbet och ha eget ansvar, kommer nog kännas väldigt schizo om jag ska vara ärligt. Men jag trivs väldigt bra på min avdelning och jag har roligt med mina arbetskamrater!

Så vad sker förutom jobbet? Vikten tickar neråt, som lägst har jag varit nere på 101,7, alltså mindre än två kilo kvar till den magiska gränsen och jag tror jag inte varit där på minst 12 år så det känns helt sjukt! Och klädkontot det bara växer då kläder blir för stora och måste köpas nya. Dock är jag dålig på att ställa mig framför en kamera och när jag tittar på mig själv i spegeln så kan jag se att jag gått ner i vikt, men ser nog fortfarande mig själv som innan operationen, det är svårt att ta in att jag inte är överfet längre utan bara fet och på väg neråt. Men på lördag är tanken att jag ska ner till en affär i närheten och köpa nya kläder, i normala storlekar, men de är stora i storleken och sitter tajt, men tydligen är det ok, jag behöver inte gömma mig längre, men det är ett beteende som är EXTREMT svårt, jag tycker att fy fan, ska jag verkligen visa upp att det där fläsket som jag drar runt på? 

Rent psykiskt så har jag pendlat en hel del, med mycket jobb gjorde att jag inte kunde ta mig tiden att reflektera och det gjorde att allt samlades inom mig. Jag är så glad att jag har vänner som H., S. och V. som lyssnar på mitt gnäll, ger mig råd som jag egentligen vet och som inte dömer mig när jag gnäller och är grinig och jävlig. Jag tror att det har varit för mycket med annat också och jag har inte kunnat göra på samma sätt som tidigare, nämligen trösta mig med mat, gömma mig bakom maten, belöna mig med maten. Allt kunde matens användas till och det är svårt att bryta sådana beteenden och det är ok att inte alltid få dåligt samvete när det inte funkar för mig, men det kommer ordna sig, får bara ta mig i kragen och prata med Torsby igen och be om remiss igen för att få någon att prata med om beteenden!

Och nu är det alltså två veckor kvar tills jag ska ut på praktik igen, det kommer gå bra, sedan kommer jag ha min legitimation och kunna fokusera på att bara jobba. Och kunna fokusera på mig själv också, det är några fullspäckade veckor jag har framför mig utöver praktik och jobb, i oktober ska jag vara hundvakt så mina föräldrar ska kunna åka till Säffle operan, och sedan ska jag i november både gå på Ladies Night med några tjejer på jobbet och sedan ska vi även gå på Evigt ung med de. Något jag ser fram emot, men redan på lördag ska jag ut på med några från den gamla klassen från uni och käka middag och ha trevligt. Sedan i december ska jag återigen vara hundvakt för då ska mina föräldrar åka till Prag för att fira deras 40-åriga bröllopsdag och det känns roligt att kunna hjälpa till.

Men jag försöker ta itu med ett stort problem, som min övervikt skapat, nämligen min frivilliga isolering, jag har inte velat gå ut och vara med folk för jag tycker att folk stirrar på mig och jag vill verkligen bryta det här och gänget som jag jobbar med är så underbara och trots att jag är ny på jobbet så försöker de verkligen göra mig till en i gänget och jag är så glad för det! Jag är så tacksam för att jag fått den här chansen av landstinget att få en ny möjlighet till ett liv.

Jag har även skaffat ett gymkort och nu tänker jag försöka ta tag i allt och göra det här till en bra möjlighet även om kilorna försvinner av sig själv just nu.

Sedan får jag besök i helgen också, är aldrig fel med sådana, det är alltid roligt när telefonen ringer och jag hör E:s röst och han frågar om de är välkommna i helgen för han hade tänkt fel och det är bara en bonus att det sker en helg när jag  är treledig :) Så i morgon blir det till att röja och ta mig till affären och köpa hem så det finns saker hemma att bjuda på.

Glömde ju bort en viktig sak som ska hända, i december, två dagar före jul ska jag gå på Sabaton i Karlstad och biljetterna är köpta, till mig, till E och två biljetter till V. och D. Fan vad skoj det ska bli, har ju för fan mycket att se fram emot!! Jäklar vad jag försöker iaf!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var länge sedan jag gjorde en uppdatering inser jag nu, men det är mycket som cirkulerar både runt mig och i mig och den senaste veckan har tankarna vandrat kring det här med olika dieter och batningskurer, det finns så många olika och det finns ...

Har bara några dagar kvar på praktiken nu, har riktig nedräkning nu innan jag kan få ansöka om min legitimation och få det här färdigt en gång för alla och kunna lyfta månadslön, ta semester som faktiskt är betald i höst för att vara hundvakt åt mina...

Första lediga dagen på en vecka och jag sitter och grinar... Nja, det är väl både positivt och negativt som gör det, men är trött idag, men kanske inte så konstigt, gått från dag och kvällsjobb till natt och sen tillbaka till kvällsjobb så varit en v...

STATUSUPPDATERING, INNEHÅLLER FEST OCH EXAMEN Ja, jag har ju inte uppdaterat bloggen på ett bra tag, men drabbades av diverse olika saker som gjorde att det inte blivit av, det började ca 2-3 veckor efter operationen, jag fick en djävulsk smärta i ...

Jag har varit dålig på att uppdatera min blogg, men nu kommer då min "op-berättelse" och hur jag mått sedan dess, idag är det över en vecka sedan jag opererades.    På tisdagen den 15 maj så väcktes jag runt halv sex på morgonen av nattpersonalen...